Kvarnindustrin i Sverige

Kvarnindustrin i Sverige består idag av ett tiotal anläggningar som tillsammans omsätter omkring 1,5 miljarder kronor årligen. Industrin är effektiv och bemanningen relativt låg. De ekonomiska marginalerna är små men kvantiteten är desto större. Om man vanligtvis omsätter omkring 1 miljon kronor per anställd så ligger motsvarande siffra i kvarnbranschen i runda slängar på det tiodubbla.

Höstvete är det vanligaste spannmålet i Sverige följt av korn, havre och råg. En normalskörd i Sverige ligger på omkring 5-5,5 miljoner ton spannmål varav ca 600 000 ton går till förmalning i kvarnar för human konsumtion. Resten används till största del som djurfoder. Likt de flesta europeiska länder är Sverige självförsörjande när det gäller odling och förmalning av spannmål och har i normalfall en överproduktion på 1 miljon ton per år.

Kvarnindustrin beskrivs ofta som väldigt lokal eftersom förmalningen alltid sker lokalt då det är mycket enklare och billigare att transportera spannmål än mjöl.

Spannmålspriset styrs numera av världsmarknaden enligt tillgång och efterfråga. Till exempel ökade priset i Sverige 2010 på grund av den stora torkan i Ryssland då stora delar av skörden gick om intet.